ursäkter

Att tillåta, är grunden till att vara mottaglig. Att tillåta sig att vara, är grunden till självkännedom. Att observera sig själv utan att döma sig själv, eller huta med pekpinnar på detaljerna som vi själva anser är fel, är grunden till en starkare grundstomme. 

Vi bär alla en domare, ett offer och en skapare inom oss. Och vem utav dessa vi väljer att lyssna till väljer vi själva. 

Vilken utav dessa aspekter inom oss är det som vi ger uttryck för i våra tankar, ord och handlingar är våra egna val och ansvar. I olika situationer använder vi de olika personlighetsdragen som finns inom oss, beroende vad situationen kräver. Vilken utav dessa aspekter inom oss vi väljer att utveckla, hela och balansera är upp till oss. 

Hur väl känner vi oss själva egentligen, om vi är ärliga mot oss själva, och tillåter oss se på oss själva en stund utan att döma. Eller mörka våra olika sidor och beteenden, ord och tankar. Kan vi låta domaren vila, kan vi hjälpa offret. Kan vi låta mästaren ge plats, för de andra att komma fram och få utrymme. 

Om vi ser på våra tankemönster ärligt, är de lättare att förändra. Samt att styra i den riktning vi själva önskar. Vi behöver inte vara slavar längre under våra tankar eller känslor, vi kan ta makten och kontrollen över oss själva. 

Och vi kan styra oss själva framåt, som de skapare vi är. Om vi vill börja  där vi är. Hur våra liv än ser ut, och var vi än är. 

Hjälper det inte mörk-beläggning, eller ursäkter längre.