Det lilla steget är inte litet

Det kan vara så att vi formas redan från vår första kontakt med moderns inre. Att vi påbörjar vår expansion som människa, redan som embryo. Vi expanderar vår medvetenhet i kontakt med de rörelser av energier, toner och intryck vi tar emot. 

Vi skapas helt enkelt i samvaro med de frekvenser som omger oss, och som vi tar till oss redan från när vi ligger i magen. Vi formas med andra ord av de upplevelser som når oss genom den yttre fysiska världen. Energin når vår medvetenhet, och formar vår kontakt med den fysiska realiteten. Och vi är redan där så mycket mer än fysisk materia, vi länkar samman vår medvetenhet genom flera plan, även kallat dimensioner. 

Det är gott att veta att du påbörjade din resa, redan innan du nådde din moder och faders famn. Det är fint att vara medveten om att vi hjälper varandra, genom att vi skapar, och återskapar varandra. För med den kunskapen kommer ett större ansvar, inte bara för dig själv, utan även du i relation till omvärlden. 

Kan det vara så, att föräldrarna ger oss den tilltro till livet som vi behöver. Genom föräldraskapets stöd och kärlek, finner vi även en tro på livet. Och den tillit vi känt till våra föräldrar förs successivt över till livet, och framför allt till oss själva. Vi blir vår egen förälder, vi har tillit till vår egen potential och känner tilltro till vår egen kraft. Vi känner tillit och tilltro, till livet för vi vet att livet vill oss väl. Den trygghet och kärlek vi fann i våra föräldrars blick, ser vi nu i våra egna. Den styrka vi fann i våra föräldrar, är nu vår egen.

 

Jag är floden fylld med liv, och jag rusar fram utan skydd för mörkret.

Den viktigaste relationen du kommer ha i ditt liv, är relationen med dig själv. Det är våra egna beslut, val och handlingar som skapar våra liv.

Ifrågasätt allt du tidigare lärt dig, allt du trodde dig kunna. Ifrågasätt den du trodde dig vara. För att nå fram till den du verkligen är, och de värderingar som är sanna för dig. Är det inte så, att de drömmar och förväntningar vi har styr oss genom upplevelsen, upplevelsen av hur vår dag blir. Våra drömmar förhoppningar, och förväntningar sätter upp mål, och delmål under dagens lopp. Vi känner förväntan, vi känner förhoppning. 

Längtan efter liv

längtan efter upplevelser som berikar

Längtan efter utforskande

Längtan efter att leva hel

Längtan efter liv

Förväntan kan vara både positiv och negativ. Vi kan förvänta oss att vår tråkiga kollega skall vara lika tråkig idag, som igår och alla andra dagar. Eller så kan vi förvänta oss att idag är det förändring på gång. När det inte blir som vi förväntat oss, kan det resultera i besvikelse och den positiva förväntningen förvandlas till en negativ upplevelse. Det måste ju betyda att om vi inte hade några förväntningar, så skulle vi slippa många besvikelser. Samt tråkiga upplevelser, för visst var den tråkiga kollegan lika tråkig som alltid. För du bemötte kollegan på samma sätt som alltid, kan hända. Istället för att med nya ögon möta personen, och kan hända även fråga denne vad som hänt. Kanske finns det en självklar förklaring till den buttra uppsynen, som skulle försvinna om vi faktiskt mötte personen utifrån vilja till förståelse, och respekt. Så om vi inte hade några förväntningar, utan mötte allt under dagen precis som det är, just nu. Hur skulle det kännas, hur skulle upplevelsen bli. Om vi istället för förväntningar har förhoppningar, så laddar vi dagen med positiv kraft och en vilja till positiv riktning. 

mitt inre flödar som en porlande

klar bäck i solskenet

Vi känner hopp och en vilja, för att göra det så bra som vi bara kan. Förhoppning är sprunget ur hoppet, och det är alltid en positiv känsla. För även om det vi inte hoppats på sker idag, kanske det sker som imorgon. För hoppet, går inte att sätta tidsschema eller krav på, då det är en kravlös känsla. Däremot, är förväntan fyllt av krav av hur vi vill att någonting skall vara, istället för hur det faktiskt är. 

Krav och förväntan.

Hopp och förtvivlan.

 

Du sa att jag inte var bra nog. Jag kan inte, det du kan. Du sa att min tro var fel, du sa att du visste bättre. Bättre än mig, och att din sanning var den jag borde rätta mig efter. Du sa, att jag var fel. Fel, för att jag inte var som du.

När någonting inte är som vi vill att det skall vara, kan vi lätt bli besvikna. Hur besvikna vi blir är ju beroende på hur stor vår förväntan var. Ju högre vår förväntan är, desto större fall, om det inte inträffar. När det vi önskar inte blir sant, blir vi nedslagna. Det vi önskade förblir just en önskan, och ju mer vi förstår att det inte kommer manifestera sig i realitet. Desto större blir vår besvikelse, och kan skapa även frustration och ilska beroende på hur vi relaterar till vår förväntan. För vi ville så gärna, och la så mycket energi på det som vi ville. Dock, på det som inte blev. Och kan hända, är det just så, att vi fokuserade vår energi i en ofördelaktig riktning för oss själva, istället för att vara öppna för att livet faktiskt kommer ge oss svar tids nog. Kanske är vi bara för otåliga, och har för bråttom. Kanske är de svar vi tror vi har, kanske är de inte de rätta. Och kanske, om du ger dig själv lite tid. Kommer du förstå varför. För nu är den önskan du gett ut, i full rörelse. Dock inte på det sätt du har tänkt dig. Utan på ett ännu magnifikare vis. Livet är fullt av överraskningar, för den som är vaken nog att ta emot dem. För när livet levererar, behöver vi vara öppna för att ta emot. Vi behöver vara redo, att gå in genom dörren som öppnas framför oss. Inte låsa in oss själva i föreställningen av hur dörren skall se ut. Eller fastna i hur besvikna vi är, över hur det inte är som vi ville och önskade. När livet levererar, behöver vi vara öppna, öppna och ta emot.

 

Det till synes lilla steget, är det stora steget. För det är genom det lilla steget, vi påbörjar vår rörelse mot målet. Den minsta rörelsen sätter igång den större rörelsen, och attraherar målet vi söker. Utan den lilla rörelsen för att sätta in en riktning mot det större perspektivet, sker ingen förändring. Och det sker ingen målsökning. Det är genom den minsta rörelsen, siktet ställs. Det är genom att ställa in siktet vi attraherar rörelsens expansion, och driver energin in i rörelse och direktion av vår vilja, och vårt syfte. 

Genom att bryta genom medvetandets barriärer, frigör vi portaler inom oss. Portaler som rör sig bortom vår uppfattning om tid och rum. Vi frigör krafter, vi inte kan föreställa oss existerar förrän vi är där, och när vi upplever dem själva. Genom att expandera inom det lilla, så skapar vi det stora utrymmet för expansion och manifestation i vår världs fysiska verklighet. Genom den verklighet, vi upplever varje dag. Vi lever i balans i med nyinkommen energi, och en viss återupprepning av det som var. Och det sker i största balans, en balans som medvetandegörs för oss, vi som vill se detta spiralformade samspel mellan tid och rum. Denna yttre manifestation i balans behövs, tills vi lärt oss att själva, balansera frekvenserna inom oss. För det är det som är målet, syftet. Är det inte. Är det inte din önskan? Om inte, vilken är din största önskan i mötet med dig själv. Är det inte att bli medveten om dig själv, samt ditt eget sinnes mästare.