ensamhet och offer

Hur många lås har din dörr;

Om du iakttar dina tankar,  öppen inför din inre dialog. Du öppnar dörren och studerar ditt eget inre liv med nyfiken vänlighet. Och du märker att vissa strömmar i denna rörelse gör dig nedstämd, ledsen, de gynnar dig inte eller det sätt du vill leva ditt liv. Se på strömmen, iaktta den. Bekymra dig inte för att den ska över allt. 

För nu när du iakttagit ditt sinne, så ser du att det är i ständig förändring, förädling. Det kan helt enkelt vara så att de är de tankar och de intryck vi förstärker som tar över känslorna. De tankar vi väljer medvetet eller omedvetet att stanna upp i, det är de som vi nu vill åt, och syna. När du har ett tankemönster, eller en tanke som du känner inte gynnar dig, eller ditt syfte. Ta dessa och använd dem, se på rörelsen. 

Smula sönder kakan ( rörelsen, tanken, känslan, mönstret) i smulor, och se på smulorna. Plötsligt är inte kakan så stor och övermäktig, plötsligt kan du ta en smula i taget. Dela upp det stora i mindre delar, pussla ihop dem igen, och vad ser du.

Se tanken, tankemönstret som en dörr, en dörr till en större kunskap och djupare förståelse, förståelse för dig själv och förståelse till andra. Och när du ser på din dörr, ser du också låsen. Har det ett eller flera lås. Hur många lås din dörr har beror helt och fullt på hur många situationer du har att låsa upp, och omvandla till fördjupad förståelse och kärlek.

Om vi tar känslan, Där jag var ensam, jag är ett offer. Ensamheten har vi redan snuddat vid, så nu tar vi in offret i värmen. Vi för offret in i vår varma famn, som den kärleksfulla modern håller om sitt barn. Vi använder offret inom oss som exempel, jag är ett offer under omständigheterna. Alltid är det jag som blir utan, alltid är det jag som råkar illa ut, alltid är det jag som har mest otur, alltid är det jag som har ondast, alltid är det jag som får skit utan att jag har gjort något. Alltid är det mig dom skyller på, alltid är det jag. Jag är den enda som vet hur ont det gör. 

Det är mest synd om mig, faktiskt! Så nu kan vi ha, offret som en dörr och alla de omständigheter som skapat offret inom oss representeras som de olika låsen, som då får symbolisera de blockeringar dessa trauman har skapat inom oss. På grund av maktlöshet och svåra trauman som skapat och återskapat offret inom oss. 

Alla har vi minst ett offer inom oss, det är ingen som har ensamrätt här, och framför allt, det är ingen tävling. Vi utgår från oss själva, vi utgår från var vi är och där möter vi oss själva och varandra. Med ett öppet medkännande sinne, i förståelsen att vi alla har olika resor bakom och framför oss, och vi har alla olika utgångspunkter.

Vi återskapar det vi ännu inte löst upp. Vi återskapar mönster inom oss tills vi låser upp låsen, och vi öppnar dörren. Vi återskapar tills vi funnit nyckeln. Nyckeln att låsa upp låset för att öppna dörren och gå in. För att nå in i rummet, behöver vi återskapa för genom var gång vi återskapar ges nya nycklar för att finna vår unika nyckel, den just vi behöver för att låsa upp vår egen dörr. Om vi lyssnar noga, så finns insikten redan där.

Redskap;

Dörren; ex. här är, offret.

Låsen; orsakerna.

Lösning, bearbetning.

För att låsa upp dörren behöver vi låsa upp alla låsen, det finns inga genvägar. Så det är bara att sätta igång. Ett lås i taget. Det jag rekommenderar är att börja med det som först slår dig, vad var det som hände, och vem var med. Finns det något du kan göra för att ta kontakt med den personen kan hända och lösa upp blockeringen tillsammans. Går inte det, gör det ingenting. Dock, om du söker upp de inblandade, var ärlig med din intention, säg det gör ont inom mig efter det som hände mellan oss, och jag vill ha hjälp av dig så jag kan lösa upp smärtan och således glädjas och känna mig mer hel igen. Och om du kan få ett möte, är det fantastiskt. Det får inte bli ett möte av än mer skuldbeläggande eller skam. Det får inte heller bli ett möte där du lägger över hela skulden på den andra, utan det ska vara ett möte där du tar ansvar för din del, och med intentionen att lösa upp det som har varit, och ingenting annat. Det får inte bli ett möte som skapar än mer lidande. Eftersom mötet är till för att lösa blockeringar, inte skapa nya. 

Du ska nu läka ditt inre offer, och återta kontrollen över ditt eget inre liv. Det är det som är syftet. Dettas kan även ske i rollspel, om du har en god vän eller är med i en grupp. Alternativt en förening där ni litar på varandra och kan samarbeta tillsammans. Då kan ni hjälpa varandra och även byta plats med varandra, då det ger en fördjupad förståelse. Du berättar och den andra lyssnar och sedan byter ni. Du lyssnar och den andra berättar sin upplevelse av det du sa. Sedan reflekterar och sammanfattar ni, och ni summerar ihop. Här utgår allt från din berättelse och redovisning av vad det är som tynger eller har tyngt dig, den andra arbetar endast som din spegelbild, och ger sin reflektion av det du berättat. Och när det är din tur att lyssna, lyssna som om du aldrig hört historien berättas, med ett öppet sinne. Då är det din tur att vara reflektionen, spegelbilden. Du lyssnar till det som berättas, utan att avbryta. När den ena berättar, är den andra helt tyst, och endast lyssnar. Så lyssna noga när den andra personen berättar för dig, om vad personen hört dig berätta. Och hur den personen upplevt din berättelse. Detta är en form att processera tillsammans.

Turas om, och dela med er av varandras erfarenhet och upplevelser. 

Tillbaka till dörren, vi börjar luckra upp lås nummer ett, du möter dig själv utan skam och skuld, du tynger inte ner dig själv av pålagt dåligt samvete. Vilket gör att du inte heller tynger ner någon annan. Du baktalar ingen, och för inte längre över skuld och negativa känslor mot dina medmänniskor. Vilket gör att det inte heller kommer tillbaka på dig. Du börjar frigöra dig från lås nummer ett. Du ser mer och mer objektivt på dina inre mönster, och förstår att din smärta kan frigöras, bara du har tålamod och går ett steg i taget. Du låser upp ett lås i taget. Genom att bli medveten om att de finns, och genom att bekräfta situationen. Läkningen har redan påbörjats genom att bli medveten, medveten om att mönstret existerar. Medveten blir du genom att bearbeta informationen du får upp till ytan, och således transformerar du nu energin. Du transformerar energin genom att bekräfta att den finns, och att genom att fokusera på den skapar du en intuition att transformera energin. Du transformerar den nu till ett positivt redskap för dig, och även för din omgivning. 

Alla redskap skapade ur förståelse, och av kunskap kan användas längs livets väg. Vi tar fram redskapen och använder dem som ankare när vi behöver dem, och vill. Vi fortsätter till dörren och låsen på dörren, för att syna vad dessa är och kan vara. Låsen i dörrarna representerar ditt bagage, detta som så länge tyngt dig. Låsen har låst in oanad potential, som du hela tiden burit med dig. Bagaget är din erfarenhet och din kunskap, alltså är bagaget en tillgång för dig. Bagaget kan hjälpa dig, och stödja dig. Så när du använder din nyckel, och låser upp öppnas dörren så frigörs även bagaget. Det bagage som tidigare har tyngt dig är nu dig till nytta, och är en välbehövlig kunskap, som du kan ha stor användning för. Du vet att du klarar av att hantera dina egna inre processer, du kan nu se på dem som redskap. Som riktmärken. Din inre kompass är vaken, genom de processer du medvetandegjort. Din inre kompass visar dig vägen du behöver gå, och i vilken riktning du skall gå. Du vet också att du inte är ensam längre, och att du kan be om hjälp. Och genom att frigöra bagaget, vet du att du är så mycket mer än du tidigare trodde var möjligt. Du har den kunskapen du behöver inom dig.

Om du står förvirrad. Om du inte vet vilket lås du skall börja med, börja från början. Var kände du dig för första gången maktlös och förtvivlad. När kände du dig första gången riktigt rädd. När nådde tvivlet på dig själv, och din inneboende förmåga dig för första gången. När hördes din röst inte längre, när slutade du känna dig hörd. När blev det din favorit syssla att skapa konflikter både inom dig själv och i din omgivning, istället för att söka lösningar. När hände detta. Varför behöver du ständig uppmärksamhet, varför söker du bekräftelse utifrån. När litade du inte längre till dig själv, din egen röst. Och framför allt varför. Minns och ta fram minnet in i ljuset. 

När förlorade du tron på dig själv. Och vem tog det ifrån dig. Och hur vill du göra för att ta tillbaka det. Jag är fullkomligt övertygad om att du har alla resurser inom dig för att återskapa kontakten med dig själv, och läka blockeringarna. Genom att låsa upp låsen öppna dörren, för att låta vinden rena rummet som varit låst alldeles för länge, det är dags att öppna dörren och släppa in ljuset. 

Genom förståelse finner du också affirmationerna du behöver. 

En affirmation kan t.ex. vara, 

Jag ser på mig själv i vänlighet, värme, kärlek, respekt och samförstånd. 

Jag möter dig i vänlighet, respekt och samförstånd. 

Jag är ärlig mot mig själv. jag vill mig själv väl, jag vill ha det gott. Jag tar bättre och bättre hand om mig själv, och jag är ärligare och sannare med mig själv. Jag förstår mig själv, bättre och djupare varje dag. Jag arbetar på ett djupare plan idag, än igår. Jag skapar en sundare och mer hälsosam relation med mig själv, och med min omgivning. Jag tar ett steg i taget. 

Jag öppnar upp mig själv för nya sätt att se, för nya sätt att lyssna. Jag vet att jag alltid är trygg i mig själv. Jag litar på mig själv. Jag litar på min inneboende kraft. Jag är full av ny energi. Jag har tillit till livet. Jag vet att jag inte är ensam. Jag vet att min smärta är din smärta, och att tillsammans läker vi alla sår. 

 

 

Vi är alla sammankopplade, i det eviga tidshjulet.